Om någon person ska ge en mamma komplimang så blir det - Bra mamma.
Om någon person ska ge en mamma någon kritik så blir det - Dålig mamma.
Faaast kritiken/komplimangen är en helt annan sak så måste de verkligen ta upp om man är en bra mamma eller en dålig mamma.
Varför ska man alltid säga något om det? Har inte riktigt förstått mig på det.

Alla de kommentarerna jag fick när jag va gravid att jag skulle blir en dålig mamma osv (KOMSIKT) får då mig bara att fortsätta mitt race, jag tror ALDRIG i hela mitt liv att jag skulle fortsätta blogga (Haft denna blogg i 3år) om inte jag hade fått de negativa kommentarerna. Jag är sån som provocera och bevisa att jag trots allt ändå ha rätt. För se, mitt barn blev inte slagen BARA för att jag har tatueringar på min kropp. Hahah! :)
Om ni inte känner lillan, mig som mamma då kan jag ju inte ta åt mig.
Dom personerna jag BRYR mig om vad de säger om tösen, suger åt mig när de säger något positivt osv är när dagis säger något. Just för att lillan är hos mig, hos sin pappa varannan helg och varje vardag på dagis. De är bara vi som VERKLIGEN känner lillan, ingen annan gör det.

Visst har det blivit annorlunda nu på senaste dagarna, säg att jag är en dålig eller bra mamma så mycket ni vill men trots de så bryr jag mig inte speciellt mycket. (Speciellt inte ifrån personer under 30år)
För jag är mamma åt min dotter ingen annan och de är till henne jag visar min kärlek, min uppskattning osv.. Varför ska omvärlden veta att jag älskar mitt barn?! Så länge hon vet om de och känner av de så har jag lyckats.