- En jätte bra mamma!... Eller?!

Människor man oftast säger "Hej, allt bra" när man möter på ute och sen går man vidare till sitt, ibland små pratar man lite men oftast inte. Det många såna mänskor som har sagt till mig att jag är en bra mamma, att de beundrar mig som mamma, att de aldrig hade trott att de skulle gå såhär bra för mig och lillan... Osv.
Skryta skryta skryta...
Visst blir man glad när någon säger så, tackar så mycket..

Meeeen, det jag ville komma med detta inlägg är just - Hur vet dom?
Hur vet dom hur jag är som mamma?
De har nog aldrig träffat mig "som mamma"..
Hur vet dom att Lillan mår så bra som hon gör?
Lite LÄSKIGT att de utgår ifrån bloggen, fejjan osv.
För vem vill framstå sig själv som en dålig mamma?!
Tänk de små stackars barnen som FAKTISKT blir misshandlade av sin föräldrar.
Tänk om mamman bloggar, inte skriver hon då att hon misshandlar sitt barn.

Kom och tänka på detta då Mija kom upp till syrran och sade att den, den, den och den och även hon själv har bara gott att prata om mig som mamma.
Men det har knappt träffat mig med lillan, aldrig sett mig hur jag är som mamma.
"Ryktet går ju" - fick jag som svar.
Jag bryr mig inte om ryktet, verkligen inte. Speciellt inte mig som mamma. Är ju mamma åt lillan och ingen annan.
Men det är väl BARNET man ska tänk på?!
När Mija sa detta till mig (Visst, tack tack så mycket. Det är verkligen kul att höra att man är bra).
Så tänkte jag direkt på dem jag hade som grannar innan. Det såg "normala" ut utifrån.
Men slutade med att socialen kom och hämtade hennes 2 barn och polisen kom och hämtade henne.

Det enda jag vet som jag skulle vilja ändra på - i min mamma "roll"
Är min lathet.
Jag har blivit tok bekväm med att Lillan bara är. Det har ju bara varit hon och jag sen dag 1, så hon leker oftast med sig själv. Gör inte alls så mycket väsen av sig.
Just därför jag tycker det är jobbigt att ta hand om andras barn. För just den där extra energin som då behövs som jag annars inte behöver krävs..
Haha jag är LAT!



Men att skada denna lilla tös, skulle jag aldrig i hela mitt liv göra.
Skulle aldrig ens tänka tanken på att höja min hand emot henne.




Du och jag mot världen!!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback