Varför ska ALLA tro att det är så synd om mig, tro att jag är jätte jätte nervös? Säga "gud va läskigt" osv osv.. Angående att det blir kejsarsnitt. VARFÖR?!
Orka höra de hela tiden.
Innan jag blev gravid så hade jag sagt typ hela tiden "Om jag blir gravid då hoppas jag att jag får göra kejsarsnitt, mest för att känna hur de känns".. Så jag har på något sätt alltid haft de i tankarna.
Nu när jag blev gravid, och bebisen har legat i säte hela grav-tiden. Så bestämmde jag och va helt inställd på att de skulle bli kejsarsnitt. Självklart! Önskade man att bebisen låg med huvudet nere, men så är inte fallet nu.

Varför ska de vara synd om mig?
Varför ska jag bli mer nervös nu pga att de blir kejsarsnitt?

Isf, är de väl mer synd om dem som föder vaginalt. Jag är bedövad, känner ingeting och får allt "serverat". De är ju isf sen Efteråt kejsarsnittet jag kommer få pissigt ont osv osv... Men jag vet ju inte heller "bättre", jag har ju aldrig fött vaginalt. Och smärta kommer man få utav vilket sätt man än gör de på. Fast på olika grader och på olika sätt.