Barn - jobbiga?!
Ang Angelicas inlägg -> här
Längst ner i inlägget "meningslöst" ang om Becka.
A klagar på för att B skrev för någon dag sen att hon inte tänker skriva ut att hon är trött, jobbigt ibland att ha barn..
och blala.. läs själva..
Jag ser bara från min egen sida.
Visst jag kan klaga på att jag är trött, men då är de VERKLIGEN inte något med Tösen att göra. Hon sover ju mellan 22-26 timmar om natten utan att vakna. Så de är bara jag som har fått dåliga rutiner på kvällarna att sova.
Visst har tålamodet fått prövas på, men man lär sig hur man ska hantera när man tycker de blir för jobbigt för en själv.
Tar max 3 min sen är jag lugn igen och kan hanskas med situationen.
Ett barn blir inte jobbigt/är gnällig osv utan någon anledning. Något är de ju. T.ex. Uppmärksamhet.
Jobbig? Vad är de igentligen? Jag anser inte att Tösen är jobbig. När hon blir gnällig så vet jag ju exakt va de är hon vill.
Men ett barn kan bli jobbigt om man har låtit barnet fått som den vill från början.
(Uppdate från systern:
Trots!!.. haha)
Och varför ska man skriva ut att barnet har varit gnällig eller liknade? När man själv inte tycker att de är spec jobbigt. 3 sek av 24 timmar, är de värt att skriva ut, är de värt att gå och grubbla på? :S
Mitt i prick vännen! En del är bättre på att hantera gnäll än andra, det betyder dock inte att man är bättre på något sätt utan bara att man är annorlunda!
Hon kan inte ha läst mitt inlägg så noggrant, för såhär stod det
"Ibland behöver jag gnälla och då gör jag det, men nej - jag tänker inte pressa fram något bara för att ni ska få en rolig läsning."
Alltså sa jag inte att det helas tiden är glammigt och mysigt och fint utan bara att majoriteten av tiden är bra. Jag har enkla barn helt enkelt!
Kram på dig :)
Ps. Tack för upplysningen Ds.
trots heter det..inte bortskämda ungar...