Sover gör man inte, trots att man borde gå och lägga sig för bra länge sen. Jag som verkligen hatar kvällarna.. Det är mycket som far omkring i mitt huvud just nu. Jag vet verkligen inte vad jag vill längre, känner mig så sjukt världelös. Jag vet att jag ej borde känna så, men om man kunde styra sina känslor så skulle jag ha gjort de för bra länge sen kan jag lova. Jag önskar ibland att bloggen var som förr då jag började att skriva på internet, då det var på lunarstorm och blogg namnet hade inte ens kommit, då ''dagbok'' va namnet. Då man kunde skriva av sig alla tankar, alla känslor utan att de var något speciell person som viste vem jag var. Jag har skrivit istortsätt hela tiden sen jag flyttade hit... just nu önskar jag att de kom en person och tog mig i handen och lede mig dit jag ska, på rätt väg. Jag orkar inte längre leta efter mig själv, att leta efter rätt väg.. Tar dagarna som de kommmer, trots att dagarna slutar oftast i tårar...